Den här vintern har varit tuff under korta perioder och vinterväghållningen har satts på hårda prov. Trailer gjorde ett flertal artiklar med anledning av problemen i Stockholm i början av vintern och nu senast har det varit problem på andra håll. Den samlade bilden från de chaufförer vi träffat har varit att det snålas med resurserna. Dessutom fick vi det oväntade svaret att det var förbjudet att sanda på Essingeleden när vi sökte orsakerna till att så många tunga fordon fick stopp på just Essingeleden. Vi har ställt ett antal frågor till trafikintresserade politiker mot bakgrund av detta och nu har vi även fått svar från Sverigedemokraterna. Det är Per Klarberg, ledamot i Trafikutskottet, som svarat. Han är även partiets talesman när det gäller trafik- och infrastrukturfrågor.
Har vi tillräckliga resurser för att upprätthålla säkerheten på våra vintervägar?
När vi nu sett dryga hälften av årets vintersäsong är det uppenbart för de flesta människor att mer kan göras gällande vinterunderhållet av våra vägar. Det snöoväder som lamslog Stockholm och andra delar av landet under slutet av 2016 var en tydlig indikation för sårbarheten i vårt samhälle.
Motormännen har riktat kritik mot hur det delade snöröjningsansvaret mellan kommuner och Trafikverket fungerar, och vi instämmer i detta. Samtidigt måste det kommas ihåg att snöfallet i Stockholm var en exceptionell händelse det aldrig helt går att skydda sig från. Men det pekar på en annan viktig punkt i sammanhanget; i situationer som denna krävs att större delar av samhället kan mobiliseras. T.ex. hade försvarsmakten kunnat spela en viktig roll, om de hade haft den utrustning och de resurser de hade för 20 år sedan.
En ytterligare brist i det nuvarande systemet vi ser är den sammanslagning av Vägverket och Banverket till det nuvarande Trafikverket. Vi anser att järnväg och vägar framgent bör vara delade under separata myndigheter – får båda trafikslagens skull.
Sammanfattningsvis kan sägas att vi inte är övertygade om att det är mer pengar som krävs, även om detta inte bör uteslutas, utan att det främst handlar om att utformningen av system och regler bör ses över. Med det sagt satsar Sverigedemokraterna två miljarder mer än regeringen på vidmakthållande av statens transportinfrastruktur – något som självklart borgar för ett bättre vintervägunderhåll!
Jag fick svaret från presschefen på Trafikverket att det inte finns någon möjlighet att få utökade resurser oavsett läget, apropå Stockholmsovädret innan årsskiftet. Frågan är alltså om det är sant? Går det verkligen inte att få loss extra resurser för vinterväghållning om vi får en extrem vinter?
Det ligger i sakens natur att det på förhand aldrig går att budgetera exakt för en kommande vinter – det är svårt nog att göra en tillförlitlig tiodagarsprognos för vädret. Trafikverket kan enligt vad vi vet prioritera om i sin underhållsplan, och sedan återkomma och äska mer pengar.
Sverigedemokraterna inför i vår budget en särskild marknadspott om en miljard årligen som är en ospecificerad och ska användas för hastigt uppkomna behov. Den ska gå till akuta åtgärder som står i vägen för näringslivsinvesteringar. I ett läge liknande den akuta snöröjningen skulle detta kunna användas, då ett bristande vägunderhåll är något som drabbar näringslivet hårt och skapar osäkerhet och självklart påverkar framtida investeringsvilja i landet.
Han sa också att det är förbjudet att sanda på Essingeleden. Detta var den direkta orsaken till stoppet där då lastbilarna inte kom upp ur tunnlarna och det blockerade hela vägen även för väghållningsfordon. Finns det ett sådant förbud? I vilket läge kan man ha rätt att gå förbi ett sådant förbud?
Vi har inte detaljkunskap om Trafikverkets metoder och regler gällande vägåtgärder vid vinterförhållande. Vi kan dock konstatera att problemet med tung trafik, uppförsbackar och vinterväglag på intet sätt är nytt och att det självklart går – givet rätt resurser, kompetens och regler – att åtgärda.
Mot bakgrund av att betydligt mer än hälften av fjärrtrafiken körs med utlandsregistrerade fordon är frågan om detta innebär en så mycket lägre skattebas att det påverkar resurserna negativt. Kortfattat. De här bilarna betalar inte skatt i Sverige och nu är de så stor del av trafiken som har ett behov av vinterväghållning. Finns det ett samband mellan resurstillgång och skattebas från vägtrafikskatt samt drivmededlsskatter?
Svensk skattepolitik på området utgår ifrån att den tunga trafiken betalar en del av det slitage den utsätter det svenska vägsystemet för genom olika skatter, främst genom drivmedelsskatten. Det är självklart så att som situationen ser ut idag, med en stor andel utländska lastbilar på våra vägar på grund av konkurrensmässigt osunda regler, så ökar inte skatteintäkterna tänkta att täcka vägunderhållet i samma takt som lastbilstrafiken själv.
Sverigedemokraterna har föreslagit ett system likt det tyska MAUT, där lastbilar måste utrustas med en transponder. Detta skulle möjliggöra en betydligt effektivare efterföljnad av cabotageregler och kör- och vilotider. Samtidigt skulle det i framtiden kunna möjliggöra införandet av en vägslitageavgift, vilket skulle göra att även utländska bilar i högre grad än i dagsläget tvingas betala för sin andel av vägslitaget. I frågan om vägslitageavgift har ännu inte SD tagit ställning, men om en sån avgift skulle bli aktuell måste detta självklart göras i samband med en rejäl skatteväxling gällande övriga kostnader svenska åkare har.
Kan vägavgifter vara en lösning på ovanstående fråga, om den nu ses som ett problem?
Ja, vägslitageavgifter kan vara ett sätt att komma till rätta med problematiken med minskad skattebas, men även med andra problem såsom cabotagefusket, smuggling och kör- och vilotidsproblematiken.
SD har inte definitivt tagit ställning i frågan om vägslitageavgifter, men ser självklart fördelarna med systemet. Däremot kan vi aldrig acceptera att detta införs utan att antingen kraftiga förbättringar görs för den svenska åkerinäringen, alternativt att en rättvis skatteväxling görs så att de hårt pressade svenska åkarna inte får det än svårare i idag med den hårdnande internationella konkurrensen. I vårt land är det av yttersta vikt att ha en fungerande åkerinäring, då avstånden är långa och stora delar av riket är glesbefolkat.
Inlägget SD om vinterväghållning, vägslitageavgifter och utlandsregistrerad lastbilar dök först upp på Trailer.se.