Den här vintern har varit tuff under korta perioder och vinterväghållningen har satts på hårda prov. Trailer gjorde ett flertal artiklar med anledning av problemen i Stockholm i början av vintern och nu senast har det varit problem på andra håll. Den samlade bilden från de chaufförer vi träffat har varit att det snålas med resurserna. Dessutom fick vi det oväntade svaret att det var förbjudet att sanda på Essingeleden när vi sökte orsakerna till att så många tunga fordon fick stopp på just Essingeleden. Vi har ställt ett antal frågor till trafikintresserade politiker mot bakgrund av detta och nu har vi även fått svar från Socialdemokraterna. Det är Pia Nilsson, gruppledare (S) Trafikutskottet och Leif Pettersson, ledamot (S) Trafikutskottet, som svarat
Har vi tillräckliga resurser för att upprätthålla säkerheten på våra vintervägar?
Regeringen ökar i infrastrukturpropositionen resurserna till drift och underhåll av vägarna med 11 miljarder för den kommande planperioden. Den ökade satsningen ska se till så att vi kan hålla en hög standard på våra vägar även i framtiden. Det är även viktigt att komma ihåg att vi även har en järnväg som är i stort behov av upprustning. Regeringen ökar kraftigt underhållssatsningarna för att vi ska få en pålitlig och robust järnväg. Totalt satsar regeringen 622,5 miljarder på transportsystemen till år 2029.
Jag fick svaret från presschefen på Trafikverket att det inte finns någon möjlighet att få utökade resurser oavsett läget, apropå Stockholmsovädret innan årsskiftet. Frågan är alltså om det är sant? Går det verkligen inte att få loss extra resurser för vinterväghållning om vi får en extrem vinter?
Trafikverket har en gemensam budget för drift och underhåll av vägarna. I den planerar Trafikverket insatserna efter behov som kan tänkas dyka upp, så som snöröjning. De vintrar då det är ovanligt lite snö disponerar Trafikverket om resurserna från drift till underhåll och vice versa. Denna ordning är väl etablerad och det finns just nu inga planer på att ändra detta.
Han sa också att det är förbjudet att sanda på Essingeleden. Detta var den direkta orsaken till stoppet där då lastbilarna inte kom upp ur tunnlarna och det blockerade hela vägen även för väghållningsfordon. Finns det ett sådant förbud? I vilket läge kan man ha rätt att gå förbi ett sådant förbud?
Enligt Trafikverket finns det ett förbud mot sandning. Detta beror på att det är så pass mycket trafik på leden att sanden skulle försvinna omgående och effekten av sandningen skulle bli marginell. Det räcker med att ett par lastbilar skulle köra över den sandade sträckan så skulle effekten sandningen vara borta. Sandning är väldigt kostsam och det ökar även riskerna för stenskott markant. Det är även viktigt att understryka att Trafikverket är experterna på detta område. Vi litar på att deras bedömning av hur man bäst löser snöröjning och framkomligheten när det är snöoväder.
Mot bakgrund av att betydligt mer än hälften av fjärrtrafiken körs med utlandsregistrerade fordon är frågan om detta innebär en så mycket lägre skattebas att det påverkar resurserna negativt. Kortfattat. De här bilarna betalar inte skatt i Sverige och nu är de så stor del av trafiken som har ett behov av vinterväghållning. Finns det ett samband mellan resurstillgång och skattebas från vägtrafikskatt samt drivmedelsskatter?
Minskade skatteintäkter ger i förlängningen minskade möjligheter för att vårda och utveckla vår gemensamma infrastruktur. Regeringen ser allvarligt på att utländska förare inte i samma utsträckning betalar för sitt slitage på vägarna som våra svenska förare gör. Regeringen vill att alla, oavsett vilket land de kommer ifrån, större lastbilar som kör på våra vägar ska betala för sitt vägslitage och planerar därför att införa en vägslitageskatt. Skatten är tänkt att premierna nya-, säkra- och miljövänliga fordon. Vi kommer även genom skattens kontrollsystem att få bättre möjligheter att stoppa olaglig cabotagetrafik och brott mot kör- och vilotiderna.
Kan vägavgifter vara en lösning på ovanstående fråga, om den nu ses som ett problem?
Det är ett problem att svenska yrkeschaufförer och åkerier betalar mer för sitt slitage på vägarna jämfört med utländska. I första hand så ser vi vägslitageskatten som ett verktyg för att jämna ut detta. Att använda sig av vägavgifter är främst ett verktyg för att få till nybyggnation av infrastruktur. Exempel på detta är Svinesundsbron, Sundsvallsbron och Motalabron där vägavgifter gjort det möjligt att bygga ny infrastruktur.
Inlägget Socialdemokraterna svarar om vinterväghållning och vägslitageskatt dök först upp på Trailer.se.