Den här vintern har varit tuff under korta perioder och vinterväghållningen har satts på hårda prov. Trailer gjorde ett flesta artiklar med anledning av problemen i Stockholm i början va vintern och nu senast har det varit problem på andra håll. Den samlade bilden från de chaufförer vi träffat har varit att det snålas med resurserna. Dessutom fick vi det oväntade svaret att det var förbjudet att sanda på Essingeleden när vi sökte orsakerna till att så många tunga fordon fick stopp på just Essingeleden. Vi har ställt ett antal frågor till trafikintresserade politiker mot bakgrund av detta och först ut att svara är Anders Åkesson, riksdagsledamot (C) Kalmar län och ledamot i trafikutskottet.
Har vi tillräckliga resurser för att upprätthålla säkerheten på våra vintervägar?
Vinterväghållningen är en viktig och komplicerad fråga. Min bild är dock att Sveriges vintervägar håller en jämförelsevis hög standard och säkerhetsnivå. Vi har färre allvarliga olyckor vintertid än sommartid.
– De skandinaviska vintrarna innebär svåra prövningar för vägtrafiken. Såväl privatpersoner som näringsliv är beroende av att Trafikverket sköter vinterväghållningen på ett bra sätt, så att människor och gods kan ta sig fram säkert året runt. Nationellt satsar vi, beroende på vinter, runt 1,8 miljarder varje år på vinterväghållning på de statliga vägarna. Om 1,8 miljarder är ”tillräckligt” är en omöjlig fråga att svara på, om vi kommer fram till att det inte är tillräckligt finns det mer resurser att satsa – det är en fråga om prioritering. Trafikverket har klassat alla statliga vägar i fem klasser efter deras betydelse för transportsystemet och de anpassar insatserna efter det. Det innebär att de största vägarna som används av många människor och ingår i större godsstråk får mer och snabbare insatser vid snöfall, medan mindre vägar med få resande får vänta något längre. Till Trafikverkets insats, 1,8 miljarder/år, skall läggas vad kommuner och vägsamfälligheter lägger, den summan har jag ingen uppfattning om men gissar mig till att den minst motsvarar det som staten satsar.
Jag fick svaret från presschefen på Trafikverket att det inte finns någon möjlighet att få utökade resurser oavsett läget, apropå Stockholmsovädret innan årsskiftet. Frågan är alltså om det är sant? Går det verkligen inte att få loss extra resurser för vinterväghållning om vi får en extrem vinter?
– Trafikverket har en grundbudget för vinterväghållning som justeras efter väderlek och behov. Man gör de åtgärder, enligt de prioriteringar man har, som behövs kopplat till väderläget. Man är inte tillsagd att ”snåla” med vinteråtgärder eller slutar genomföra dessa för att budgeten är slut utan detta måste få kosta det som behövs. Sedan får detta regleras med annan underhållsverksamhet. Blir det en kostsam vinter över hela landet får detta kompenseras med mindre andra viktiga åtgärder som beläggningsunderhåll, broreparationer eller annat. Blir det en mildare vinter totalt över landet kan man däremot utöka övriga underhållsåtgärder, åtgärder som för trafikanter och gods har ett mer långsiktigt värde.
Han sa också att det är förbjudet att sanda på Essingeleden. Detta var den direkta orsaken till stoppet där då lastbilarna inte kom upp ur tunnlarna och det blockerade hela vägen även för väghållningsfordon. Finns det ett sådant förbud? I vilket läge kan man ha rätt att gå förbi ett sådant förbud?
– Gällande Essingeleden har jag kollat med Trafikverket i Stockholm och det finns inget förbud mot att sanda där. Om sandning hade haft någon effekt i just det sammanhang Du nämner har jag ingen kunskap om. Generellt så är det svårt att få någon effekt av sandning på högtrafikerade vägar eftersom sanden, pga trafiken, flyger bort ifrån vägen och inte ger någon större effekt. Vid mycket speciella och besvärliga lägen vet jag dock att man på utpekade platser sandar även på högtrafikerade vägar. Ett exempel ifrån Syd är på E6 vid Hallandsås där man vid vissa speciella tillfällen har valt att sanda för att den tunga trafiken ska få bättre möjligheter att komma upp för backen.
Mot bakgrund av att betydligt mer än hälften av fjärrtrafiken körs med utlandsregistrerade fordon är frågan om detta innebär en så mycket lägre skattebas att det påverkar resurserna negativt. Kortfattat. De här bilarna betalar inte skatt i Sverige och nu är de så stor del av trafiken som har ett behov av vinterväghållning. Finns det ett samband mellan resurstillgång och skattebas från vägtrafikskatt samt drivmededlsskatter?
– Vi har inte ett skattesystem med ”raka rör” mellan tex fordonsskatt och vägunderhåll. Om verksamheter, vilka de månde vara, systematiskt ”kör svart” dränerar det däremot den totala skatteintäkten till välfärd/skola/vägunderhåll etc. Ett utökat samarbete mellan Skatteverk/Polis/Transportsstyrelse skulle rent generellt leda till en bättre tillsyn av att alla företag i transportbranschen, oavsett landmärke på registerskylten. Motsvarande gäller också ev fusk med Eurovinjettsystemet.
Kan vägavgifter vara en lösning på ovanstående fråga, om den nu ses som ett problem?
– På vissa vägavsnitt har vi vägavgifter/tullar, där har Transportsstyrelsens tillsyn och taxering har blivit mycket bättre, och där menar TS att man idag fångar i stort sett alla fordon oavsett nationalitet som passerar. En vägavgift i form av en ”kmskatt” skulle därmed höja kostnadsläget för alla och utöver andra negativa effekter också riskera slå ut seriös verksamhet till förmån för oseriös eftersom ”kostnadsgolvet” blir högre för alla. En Km-skatt skapar inte ordning och reda i trafiken om det är det man är ute efter.
Inlägget Trailers enkät till politikerna om vinterväghållningen dök först upp på Trailer.se.